minibsmageochjag

I torsdags gjorde jag en tur till affären för att handla, och det kan ju verka som en helt enkel och självklar sak att göra. Men det är inte så enkelt när man måste planera livet efter hur magen beter sig den dagen eller till och med den stunden.

Det blir alltid ett flertal besök på toaletten innan jag bestämmer mig för att göra ett försök att cykla till affären. Jag har inte lågt dit och det borde vara världens enklaste sak, men det är en (för mig) lång sträcka där det inte finns tillgång till toalett om jag skulle behöva. Diaréerna kan komma med någon sekunds varning och det är inte bara att knipa då, utan i panik lista ut vart närmaste toalett är.

När man är i affären är det jobbigt om det är mycket folk, för då kommer man inte åt varorna lika snabbt som när det är mindre folk i affären. Jag brukar oftast skriva min inköpslista i den ordning varorna ligger i affären, för då går det snabbt och man behöver inte "springa" fram och tillbaka. Handlingen går mycket snabbare. Men om jag känner att magen börjar kännas konstig (ibland har man mer förvarning än några sekunder) då hoppar jag över de saker som inte är så viktiga. Och sedan håller jag tummarna att jag ska klara mig hela vägen hem utan olycka.

Jag blev väldigt glad när ica började med självscanning för då försvann stressmomentet att stå i kö. Men ibland får man ju avstämningar och som tur är har de kommit när magen har känts bra och jag har inte behövt rusa till toalett. Men några gånger har jag fått avbryta handlingen för att bege mig till närmaste toalett (helst utanför ica). Så det varierar mellan att jag får med mig en vara till att hela inköpslistan kan prickas av och jag i lugn och ro kan ta mig hem. Jag passar då på att gå hem för att få lite mer tid ute och för att få lite mer motion.
I torsdags gick handlingen bra och jag kunde gå hem i lugn och ro medans snöflingor dalade ner sakta, väldigt skönt faktiskt. Men säg den lycka som varar för evig...
På eftermiddagen fick jag rejält ont i magen och fick spendera ca 45 minuter på toa. Funderar på om jag skulle inreda lite bättre på toan, eftersom jag spenderar så mycket tid där:/

Sen fortsatte magen göra ont, vilket den kan göra i andra fall också då tarmen har fått jobba för fullt. Men jag fortsatte ha kraftiga magkramper i perioder även på fredagen och lördagen, men de gick över på kvällen igår vilket var väldigt skönt.

Idag har jag börjat med en ny medicin. Probi Mage. Tidigare har jag tagit Iberogast och det har hjälpt en del. Jag har inte haft lika tätt mellan de "totala tömningarna" då det känns som om allt i både tjocktarm oc tunntarm ska ut samtidigt. Men jag tänket att eftersom det har stått så mycket bra om Probi Mage så ska jag prova i 40 dagar. Det är så länge som en burk räcker. Sen får vi se om jag går tillbaka till Iberogast eller fortsätter med den nya medicien. Men jag tar även låg dos av Tryptizol, vilket har gjort en stor skillnad. När jag började med Tryptizolen så försvann den konstanta oron i magen som jag kände av 24 timmar om dygnet. Och det är sååå skönt.

Ja, det var lite om den senaste tiden. Hoppas ni har det bra där ute i verkligheten:)

Jag tror att man kan säga att lika många som har ibs, lika många varianter finns det.
För alla reagerar på olika saker och hanterar till exempel stress olika. Så man kan inte säga att bara för att en person klarar av att äta en sak eller blir bättre av en medicin så hjälper det alla.
Det är ett väldigt provande vad magen klarar av eller inte. Och sedan kan det variera på dagar också.
Någon jag kan äta på måndagen, kanske inte går lika bra på onsdagen. Så jag vet aldrig riktigt hur magen kommer reagera.

Min ibs har varierat mycket under åren och under perioder varit så pass bra att jag kunnat åka med vänner på semester eller helgturer. Jag har varit på Kolmårdens djurpark, i Stockholm och en härlig semester på Gotland för några år sedan. Och dessa resor har går bra. Mycket beror nog på att jag har åkt med vänner som jag litar på och som vet om mina bekymmer.

Den senaste resan jag gjorde var i Juli då min syster gifte sig i Gävle. Den resan gjordes unde en period då magen inte var speciellt bra. Så min förberedelse började redan en vecka innan vi skulle åka. Jag drog ner massor (och jag menar väldigt mycket) på maten och åt bara så att jag skulle klara mig. Och drack vatten. Men kvällen innan vi skulle åka så blev magen dålig och allt bara rann rakt igenom. (det är det som är mitt största problem, kraftiga diaréer). I det läget kändes det hopplöst och jag trodde inte att jag skulle kunna åka. Men jag tog Imodium (som varit min räddare många gånger) och bad en stilla bön att magen skulle vara bättre dagen därpå.
Jag åt ingen på hela dagen som vi åkte upp till Gävle, för jag vågade inte. Men jag klarade resan och jag kunde vara med när min syster gifte sig, vilket jag är väldigt glad för, det ville jag inte missa.
Men under hela visstelsen i Gävle vågade jag knappt äta något för snart skulle det ju bli en lika lång resa tillbaka till Skara. ca 40 mil, med en mage som gör som den vill är inget att leka med.
Jag är glad att jag har så förstående familj och vänner. Om mina vänner inte funnits vet jag inte hur jag skulle stå ut.

Även så enkla saker som att ta sig till affären och handla kan bli ett helt projekt. Som tur var har Ica (som ligger närmast) självscanning så man slipper stå i kö. För det om något är ett stressmoment. Jag har varit med om flera gånger när jag stått i kön och känt att om inte kön rör sig snabbare frammåt kommer jag att skita ner mig.
Jag går även bara och handlar när det är andra affärer öppet för att ha flera möjligheter till toaletter.
För jag har blivit sittande på toaletten på Ica med diarée som aldrig tog slut (eller det var så det kändes som i alla fall) och fera personer var framme och ryckte i dörren. Och då tänkte jag att det kunde ju vara någon annan med samma problem som också behövde toan snabbt. Så jag försöker att inte gå på toaletten på Ica, för jag kan inte slappna av där och då blir magen ännu oroligare.

Igår var jag på vårdcentralen för att ta influensavaccin och sedan en tur till affären och handla. (Jag fick skjuts av min mor). Och det var tur att jag åkte på förmiddagen för på eftermiddagen blev magen dålig igen och jag började fundera på hur mycket som får plats  i tarmarna egentligen. Hur som hellst skulle allt ut samtidigt vilket tar på krafterna. Var väldigt trött sen på kvällen, men hade ändå svårt att sova.

Ja det var lite om min ibs, och mer kommer det att bli framöver.

Ha en bra dag