minibsmageochjag

Idag har det inte varit en helt bra dag. Jag har pendlat mellan obehag i magen till ont i magen.

I lördags hade jag besvär med magen som resulterade i många besök och som det kändes en total tömning av allt som fanns i tarmarna. Efter en sådan dag brukar dagen efter inte innehålla någon avföring alls. För det finns ju liksom inget i systemet som vill ut. Men ibland är dagen där på lika illa. Så man vet aldrig. Annars skulle det ju vara perfekt att "dagen efter" åka iväg på saker som man inte kan annars.

Fast magen brukar göra ont dagen efter då den jobbat så kraftigt och sedan inte har något att jobba med. Nu har jag haft flera dagar då det inte hänt något. I stort sett fyra dagar, vilket har gjort att idag har jag haft ont i magen för att det är för mycket i tarmarna som inte kommer ut. Det blir så ibland och kommer igång av sig själv, så jag har aldrig behövt ta något för att få igång magen.

Men man blir lite kluven, för det är inte bra när det händer för mycket och man får springa på toaletten hela tiden, men samtidigt är det inte bra när tarmen inte jobbar alls och inget kommer ut. Jag blir aldrig nöjd :)

När det är sådana dagar som idag, så ger jag mig inte ut på längre resor, för när magen väl kommer igång, då kommer det mycket. Då vill jag gärna vara hemma och kunna sitta på toaletten i lugn och ro.
Nu har trycket i magen lättat då tarmen har börjat jobba. Så imorgon bli förhoppningsvis en bättre dag.

Ja, då har det gått några dagar med varierande kvalitét. Någon dag har jag faktiskt nästan mått helt bra:) Andra dagar har spenderats med smärta och knip och där efter (eller undertiden) en stund på toa.

Något som har hänt vid ett flertal tillfällen de senaste veckorna är att personer i min närhet har talat om för mig att de förstår mig mer nu.
De har upplevt den hemska känslan av att helt plötsligt ha problem med magen och i affärer varit tvugna att besöka toaletten snabbt. Och även om det ökar förståelse för oss som har så jämnt, så är det inget jag önskar någon. Det är hemskt när man känner hur magen helt plötsligt "snor ihop sig" och man känner kallsvetten och paniken komma. Sedan är det bara att beräkna kortaste sträckan till en toalett och samtidigt tänka på om man hinner betala för varorna eller om man måste lämna dem där man står. Oftast nu mera hinner jag betala då det är självscanning (vilket är vääääldigt bra vid dessa tillfällen).

Sen är det lite småroligt att när bekanta och vänner får problem med magen så tänker de på mig:)
Vet inte om det är så kul att bli förknippad med magproblem... Men jag förstår ju att de menar att de tänker på hur jag har det och att de inser att livet kan blir knepigt ibland.
Men som sagt, jag önskar verkligen att ingen skulle behöva uppleva det vi lever med vi IBS:are.

Idag började dagen ganska bra lite ömt i magen bara, men det kan jag ha utan att det blir något mer av det. Men när man sedan känner attt tarmarna jobbar lite för mycket då blir det till att stanna inne, eller inte gå så långt från lägenheten i alla fall. För antingen stannar det vid att magen känns som en centrifug eller så blir det ett av de där "underbara" besöken på toa.

Jag har lite underhållning för de där ibland timlånga besöken på toa. Några Knasen tidningar och Larson tidningar (som jag snart kan utantill) plus ett Game Boy Color (rosa) och ett gäng spel. Även om det ibland inte är någon idé att försöka göra något annat på grund av smärtan, så kan en del besök bli "lite trevligare" när man kan sitta och spela lite samtidigt. Om jag hade ett större toalettrum, så kunde jag kanske inreda det lite trevligare, men nu har jag inte så stor yta eller möjligheter till variation av inredning.
Får drömma om en framtid med en annan toalett som går att inreda på annat vis.

Nepp, nu ska jag försöka hitta på något att göra som kan få mig att tänka på annat än magen.

Ha en bra dag gott folk.