Min IBS
Jag tror att man kan säga att lika många som har ibs, lika många varianter finns det.
För alla reagerar på olika saker och hanterar till exempel stress olika. Så man kan inte säga att bara för att en person klarar av att äta en sak eller blir bättre av en medicin så hjälper det alla.
Det är ett väldigt provande vad magen klarar av eller inte. Och sedan kan det variera på dagar också.
Någon jag kan äta på måndagen, kanske inte går lika bra på onsdagen. Så jag vet aldrig riktigt hur magen kommer reagera.
Min ibs har varierat mycket under åren och under perioder varit så pass bra att jag kunnat åka med vänner på semester eller helgturer. Jag har varit på Kolmårdens djurpark, i Stockholm och en härlig semester på Gotland för några år sedan. Och dessa resor har går bra. Mycket beror nog på att jag har åkt med vänner som jag litar på och som vet om mina bekymmer.
Den senaste resan jag gjorde var i Juli då min syster gifte sig i Gävle. Den resan gjordes unde en period då magen inte var speciellt bra. Så min förberedelse började redan en vecka innan vi skulle åka. Jag drog ner massor (och jag menar väldigt mycket) på maten och åt bara så att jag skulle klara mig. Och drack vatten. Men kvällen innan vi skulle åka så blev magen dålig och allt bara rann rakt igenom. (det är det som är mitt största problem, kraftiga diaréer). I det läget kändes det hopplöst och jag trodde inte att jag skulle kunna åka. Men jag tog Imodium (som varit min räddare många gånger) och bad en stilla bön att magen skulle vara bättre dagen därpå.
Jag åt ingen på hela dagen som vi åkte upp till Gävle, för jag vågade inte. Men jag klarade resan och jag kunde vara med när min syster gifte sig, vilket jag är väldigt glad för, det ville jag inte missa.
Men under hela visstelsen i Gävle vågade jag knappt äta något för snart skulle det ju bli en lika lång resa tillbaka till Skara. ca 40 mil, med en mage som gör som den vill är inget att leka med.
Jag är glad att jag har så förstående familj och vänner. Om mina vänner inte funnits vet jag inte hur jag skulle stå ut.
Även så enkla saker som att ta sig till affären och handla kan bli ett helt projekt. Som tur var har Ica (som ligger närmast) självscanning så man slipper stå i kö. För det om något är ett stressmoment. Jag har varit med om flera gånger när jag stått i kön och känt att om inte kön rör sig snabbare frammåt kommer jag att skita ner mig.
Jag går även bara och handlar när det är andra affärer öppet för att ha flera möjligheter till toaletter.
För jag har blivit sittande på toaletten på Ica med diarée som aldrig tog slut (eller det var så det kändes som i alla fall) och fera personer var framme och ryckte i dörren. Och då tänkte jag att det kunde ju vara någon annan med samma problem som också behövde toan snabbt. Så jag försöker att inte gå på toaletten på Ica, för jag kan inte slappna av där och då blir magen ännu oroligare.
Igår var jag på vårdcentralen för att ta influensavaccin och sedan en tur till affären och handla. (Jag fick skjuts av min mor). Och det var tur att jag åkte på förmiddagen för på eftermiddagen blev magen dålig igen och jag började fundera på hur mycket som får plats i tarmarna egentligen. Hur som hellst skulle allt ut samtidigt vilket tar på krafterna. Var väldigt trött sen på kvällen, men hade ändå svårt att sova.
Ja det var lite om min ibs, och mer kommer det att bli framöver.
Ha en bra dag
